Just nu är bron till framtiden lite obalanserad, ostadig och ofullständig men med tolerans i den magiska formeln (och lite nytt virke ...) leder den oss alla rätt till sist.
Tolerans. Detta till synes enkla och lätthanterliga ord. Men ack så viktiga och komplexa ord. Och enormt krävande stundtals...
Vi kommer aldrig över bron i en upplyst framtid utan tolerans i ord och mening. Även om jag och du lyckas blir det nog lite för ensamt...
Vi behöver inte gilla varandra. Vi behöver inte förstå varandra. Vi behöver inte ens känna att vi vill acceptera varandra. Men när vi tolererar varandra, när vi släpper in tolerans som en möjlighet börjar vi bygga bron.
Tolerans kan vara det närmaste några kommer Moder Theresa.
Det kan vara avtalet som får missiler att inte avfyras. Det kan vara den festinbjudan som förenar familjer igen. Det kan vara den tillfälliga andningspaus du ger dig själv när allt som händer är obegripligt svårt.
Tolerans handlar inte om att tvingas till förlåtelse eller att acceptera andras destruktiva handlingar. Det handlar inte om att skapa anarki, att tillåta allt eller demolera demokratin. Det handlar inte om att alla har rätt att göra allt alltid utan att ta ansvar för konsekvenserna.
Tolerans är förståelse för olikheter och insikten om att alla har samma rätt att fatta dåliga beslut som du har. Det är ödmjukheten över att veta att "rätt" är ett flexibelt och personligt begrepp. Det är medvetenheten om att livet är en lärotid som alla har rätt att fylla med sina självvalda övningar på sin jordetid. Och det är kunskapen om att toleransen vibrerar upp dig och intoleransen vibrerar ner dig ...
Våra själar ordnar olika sorters övningar i tolerans åt våra personligheter och åt mänskligheten.
Corona är en sådan övning - plus lite annat ... Frihandel, exportförbud, vaccinstress, KU-utfrågningar, klimathot, restriktioner, Ebbas husköp ... Vi måste ju samexistera så om vi kan börja med att tolerera varandra oavsett politiska åsikt, tro, ursprung, status ... kan vi snabbare beställa virke till bron.
Själv försöker jag tolerera Göran Lambertz just nu. Det är en kamp i sig... Han och hans gubbgelikar som tycks stolta över sina udda kladd-gener ... Jag försöker också tolerera det drev som tvingar hans motpart till skyddat boende, som tycks mena att ett nedlagt åtal är detsamma som en dom över sanningen. Jag försöker se individerna, deras rädslor som blåser intelligensen, deras personliga historia och själsliga utmaningar, deras lika rätt till idiotiska val och privata karma-konsekvenser. Jag tolererar själarna men är inte ett dugg sams med agerandet. För dumhet frestar på att tolerera och är därför så bra att öva sig på Kämpa, kämpa ...
Vem har du som du behöver tolerera?
En familjemedlem, ett ex, en kollega? Man behöver inte umgås eller gilla dem - bara tolerera och lägga sin energi på att skapa en bättre värld, leta mer virke till bron och hitta några polare att börja bygga den med
När Jorden är en upplyst planet behöver vi inga domstolar, ingen Folkhälsomyndighet och inte ens Försäkringskassan ...
Så låt oss bjuda in toleransen igen i det privata och offentliga rummet. Andas, bli smartare, höja oss över dreven, tänka fria tankar och tolerera att snabb-karma fixar det som offras på intoleransens altare. Det vore skoj att bygga klart bron någon gång och gärna tillsammans med dig! Blessings & Love
"Jag försöker se individerna, deras rädslor som blåser intelligensen, deras personliga historia och själsliga utmaningar, deras lika rätt till idiotiska val och privata karma-konsekvenser."
Comments